Triihuk

Faan testwiki
Zur Navigation springen Zur Suche springen

Vorlage:Öömrang

Algemian triihuk

En triihuk as en geomeetrisk figuur. Hat hää trii sidjen a,b,c, diar oner trii winkel α,β,γ uun trii huken A,B,C tuupluup.

Mä triihuken befaadet ham en aanj fääk uun a matematiik, det trigonometrii.

Bereegnangen

Triihuk mä gratin, diar uun det tabel näämd san.
Amkreisraadius: r=a2sinα=b2sinβ=c2sinγ
Amfaadang: u=8rcosα2cosβ2cosγ2=a+b+c
Bankreisraadius: ρ=4rsinα2sinβ2sinγ2=2Au
Hööchde: ha=csinβ=bsinγ
hb=asinγ=csinα
hc=bsinα=asinβ
Hööchde:
(Bereegnang mä sidjenlengden)
ha=2(a2b2+b2c2+c2a2)(a4+b4+c4)/(2a)
hb=2(a2b2+b2c2+c2a2)(a4+b4+c4)/(2b)
hc=2(a2b2+b2c2+c2a2)(a4+b4+c4)/(2c)
Areal:

A=12aha=12bhb=12chc

16A2=(a2+b2+c2)22(a4+b4+c4)
16A2=4a2c2(a2+c2b2)2
Heron sin formel: A=s(sa)(sb)(sc)

mä: s=a+b+c2=u2

Swaarponkt:
(geomeetrisk swaarponkt)

xs=13(xA+xB+xC)

ys=13(yA+yB+yC)

Rochtwinkelt triihuk

Rochtwinkelt triihuk mä di rocht winkel uun a ponkt C

Uun't hoonwerk hää'm det flooksis mä rochtwinkelt triihuken tu dun, det san triihuken mä en 90°-winkel. Det lung sidj jinauer di rocht winkel as det hüpotenuus, an jo kurt sidjen san a kateeten.

Det hööchde h=hc faan en rochtwinkelt triihuk dialt det hüpotenuus iin uun tau dialen p an q, an jo letj ufdiald triihuken mä a sidjen p, a, h an q, h, b san uk weder rochtwinkelt triihuken.

Wan dü tau faan jodiar sääks gratin (a, b, c, p, q an h) käänst, könst dü jo öödern bereegne efter:

Pythagoras sin reegel c2=a2+b2
Euklid sin kateetenreegel a2=cp
b2=cq
Euklid sin hööchdereegel h2=pq

Luke uk diar

Vorlage:Wikiquote öömrang Vorlage:Commonscat öömrang Vorlage:Wikibooks öömrang Vorlage:Wikibooks öömrang